Wopi, i morgon står klockan på 05.35. Första dagen på nya jobbet!
Sen får jag träffa mamma som anländer i morgon! Å vad roligt.

Intervjun avklarad, känns skönt att det är gjort. Nu glömmer jag att jag varit där. Jag hade övat en del, läst på om företaget. Men inget av det fick jag användning för. Minst tjugo frågor på franska. Svårt att förstå och svårt att svara. Men jag är nöjd och glad över min insats!! Hej

Fy fan igen, den fina lägenheten som vi kollade på igår får vi inte. De hörde av sig precis och ville bara ha en som bor där, vi är en för mycket alltså.
Mycket som händer nu pendlar från nervöst, spännande och med stora förväntningar - till besvikelse. För att börja om från början igen och hoppas på nytt. Ny lägenhet eller nytt jobb.
Samtidigt rinner tiden iväg, två veckor, sen är vi hemlösa.

Fy fan, vaknade i morse med en hals tjock som en tegelsten. Opassande. I morgon är ju dagen jag väntat på i två veckor, min intervju. Ska försöka klura ihop lite bra saker att säga trots ett degigt huvud. Försöker snabbkurera mig under dagen, ingen tennis ikväll.De ringde precis från restaurangjobbet, jag ska in i veckan och lämna dossier - id kort, bankpapper och ett carte vital som jag inte har ännu, sen kan jag börja jobba redan nu på fredag. woop wop
 
 
 
 
 
 
Det var bara vi och två andra på visningen av lyan som ligger vid St Paul. Perfekt område, mysig men liten lägenhet. I morgon får vi förhoppningsvis ett samtal från ägaren så att vi kan träffa henne också. Hoppas. Från den 9 mars och 1100e/m + el.
Det soliga vädret har bytts ut mot snörusk. Jag har träffat fina människor på möte och druckigt kaffe. Dagarna som arbetslös är trevliga, men ser fram emot att börja jobba. Att sätta min franska på prov och faktiskt börja lära mig lite. Kommer dock förbereda mig på att bli totalt sågad första veckorna, både av kunder och chefen.
 
 
 
 
 

We love art ordnade fet klubb igår. Vi var där och skakade rumpa hela natten, till en vy över parisetornet, episkt!
Lägenheten vi kollade på var ett rum för 1200e i månaden exklusive el. Det var lite saftigt va. I morgon ska vi titta på en annan.

Wop wop, igår var vi på vernissage hos en superduktig tjej som ställer ut sin konst. Häftigt.
I morse var jag på intervju igen för lunchrestaurangen. Var inte riktigt stabil och tror att det finns risk att jag sumpade det hela. Frågor om vad jag gör bra och dåligt blev riktigt trassligt att svara på med min franska. Hade dock gärna jobbat där, det är längre bort men slipper jobba helg och kan börja nio i stället för sju, i alla fall vissa dagar.
I morgon ska vi gå på lägenhetsvisning!

I morse var jag på en intervju hos Exki och gick därifrån med en heltidstjänst, yipikajej! Jag kommer börja sju varje morgon, preppa mackor och luncher, stå i kassan och städfixa. Senast första mars, men han skulle höra av sig i morgon om det blir tidigare.
Eftersom jag fortfarande hoppas på ett butiksjobb så blev jag inte överlycklig, något knas i huvudet har jag ju. Men känns skönt att jag har det säkrat för framtiden. De ringde också från samma kedja men en annan restaurang och ville att jag skulle komma dit och träffa dem också, så kanske att jag försöker deala lite, så jag slipper jobba helg tillexampel. On verra. Det fina är att när jag börjar sju så slutar jag halv tre. Jag får 9,60euro i timmen men också 300 euro att äta för varje månad och 50% av metrokortet betalat.
Är föresten hemlös om tre veckor.
 
Det är superhärligt väder, sol. Känns kanon. Jag ska ut nu och strosa runt i staden.

Ut och söka jobb!

 

+ en vecka i Paris nu!
Jag har installerat mig så mycket som det går, trots att jag fortfarande lever i min resväska. Jag har franskt nummer och ett metrokort. För att få en bank behöver man en el räkning, och tvärtom. -sitter lite i klistret där. Men nyckeln till en toppenfin lägenhet har vi. I alla fall en månad till.
Leta boende, leta jobb. Dricka vin och kaffe. Mysiga middagar och trevliga sällskap.

Jag har skickat in en ansökan till en lunchmatkedja i Paris, motsvarande Panini. Nu har de kontaktat mig och vi har bokat in ett möte i början av februari. Antagligen tror de att jag pratar relativt bra franska redan, vilket inte är fallet. Att gå på intervju, på franska, känns lite som om jag tagit mig vatten över huvudet. Men för att jag faktiskt ska lära mig språket och få ett jobb så har jag inte så mycket val. Det värsta som kan hända är att de spottar mig i ansiktet och kastar ut mig med huvudet före, eller i alla fall skrattar åt mig när jag gått. Båda får vara okej.
Det är i vilket fall som helst på tiden att jag köper mig en enkelresa till Paris!